Kräftodling

Kräftor odlas idag för både utplantering och för konsumtion. Odling av sötvattenskräftor sker oftast i grunda grävda dammar där kräftorna både lever av den föda som förekommer naturligt i dammen samt av foder. För att minska risken för predation från exempelvis häger är det dock viktigt att strandkanterna inte är för grunda. Kräftodling sker i många fall också utan extra matning och skötsel (så kallad extensiv odling) i jorddammar på jordbruks- och skogsbruksfastigheter.

För att öka produktionen av kräftor i dammarna placeras ofta t.ex. tegelpannor eller rörsystem ut för att öka antalet boplatser för kräftorna. Både flod- och signalkräftor ställer relativt höga krav på vattenkvalitet. De är känsliga för både låga syrehalter och lågt pH (surt vatten) och gynnas av höga kalciumhalter i vattnet eftersom ämnet behövs för skalbildningen.

Signalkräftor når konsumtionsstorlek efter ungefär tre till fem år beroende på hur snabbt de tillväxer. Flodkräftor växer något långsammare. Kräftor för utsättning kan sättas ut redan som tvåsomriga, men kan också odlas under längre period om man vill ha större utsättningskräftor. Fördelen är då att de är mindre känsliga för predation och redan är könsmogna och kan reproducera sig.

Sverige importerar årligen cirka 3 000 ton beredda matkräftor från framför allt Nordamerika, Kina och Turkiet. Det fångas också cirka 1 500 ton kräftor i våra naturvatten varje år varav cirka 10-20 % utgörs av flodkräftor. Efterfrågan på kräftor bedöms som hög och prisbilden är god under säsong. Priset för flodkräftor är ofta avsevärt högre än för signalkräftor.