Svenskt vattenbruk logotyp
Meny

Flodkräfta, vattenbruk på blå åkrar

Med rätt design kan flodkräftodlingar vara ett bra komplement till jordbruket och avkastningen kan vara betydligt högre än traditionellt jordbruk per hektar.

På en gård i Uppland driver Bo en kräftodling. I anslutning till åkermark och skog ligger flera grävda jorddammar på en yta av 2,5 hektar. De är 2,5–3 meter djupa och cirkulära med en liten ö av vass i mitten. Som ett bra komplement till jordbruket odlas här flodkräfta för utsättning och konsumtion.​

Inte en krusning på ytan, men under vattnet finns flodkräftor för utsättning och konsumtion.

Idag är odlingarna bara ett komplement till andra jordbruksaktiviteter och produktionen skulle behöva utökas för att kunna utgöra den enda inkomstkällan. Med rätt strategi kan avkastningen vara 120 gånger högre än vid spannmålsproduktion på samma yta. En svårighet är att få produktionen försäkrad eftersom risken är stor att hela eller delar av besättningen flodkräftor slås ut av sjukdomar under de tre till fyra år de behöver för att bli stora nog för marknaden. I övrigt passar odlingen utmärkt att kombinera med annan verksamhet då arbetsinsatsen enbart är motsvarande halvtid under två månader på senhösten.

Växter skapar förutsättningar för andra djur

Under den rikliga mängden vattenpest syns en botten av utspritt tegel och natursten. Vattenpesten är en växt som sprider sig snabbt och är inte naturlig i Sverige. Det är idag svårt att inte få in den i sina dammar.

- Stenarna och teglet ger bra gömslen för småkräftorna och sedan vattenpesten kom har produktionen av flodkräfta fördubblats, säger Bo.

Vattenpesten har på många håll orsakat problem och andra kräftodlare har gjort stora insatser för att få bort den ur odlingarna. Vattenpest minskar syrekoncentrationerna på nätterna vilket kan leda till att hela odlingar slås ut. Det är viktigt att man försöker hålla den borta och att man i första hand använder naturligt förekommande växter.

- Med lite djupare dammar och bra luftning så har vattenpesten här varit positiv för kräftorna, menar Bo.

Flodkräftorna vid den här odlingen kommer från tre naturliga stammar som odlas i olika separata dammar.

Näringsfällor och ökad biologisk mångfald i jordbruket​

Även andra djurarter dras till dammarna.

I dammarna tillsätts inget foder och näringen kommer mestadels från vatten som passerat närliggande åkermark. Detta gör att den naturliga produktionen i dammarna under sommaren blir hög.

Dammarna fungerar även som näringsfällor och skapar utrymme för många andra djur än bara kräftorna. Fåglar, insekter och andra djur som gillar vatten dras till dammarna.​

Genom att lufta vattnet cirkulerar och syresätts vattnet vilket motverkar syrebrist i dammarnas djupare delar. I ett litet skjul står en pump som förser upp till fem dammar med luft. Luft pumpas ut genom två rör i varje damm och används för att hålla vattnet ofryst på vintern.​

God efterfrågan på kräftor för vidareuppfödning​

Honor är extra värdefulla för utsättning.

Efterfrågan är stor på flodkräftor och det mesta av produktionen används för utsättningar i naturvatten och dammar runt om i Sverige.

- Genom att sätta ut kräftor som är 7-8 cm eller flodkräfthonor med rom, får kunden snabbt ett bestånd att fiska på, menar Bo.

Vattenbruket i Sverige producerar vanligen mindre än ett ton flodkräftor per år.

- Det finns säkert ett stort mörkertal av hur stor den totala flodkräftproduktionen är i Sverige, säger Bo.​

Liten investering och fler odlare behövs​

Blå kräfta blir orange vid kokning.

Investeringen i jorddammar är relativt liten, men att börja odla kräfta kräver kunskap och det är viktigt att man inte går för snabbt fram.

- Det krävs en riktig satsning om man vill ha en storskalig anläggning, säger Bo.

Bo anser att det behövs fler som odlar flodkräftor. Det skulle ge näringen en positiv konkurrens och driva fram nya metoder snabbare. En högre produktion skulle kunna ge marknaden en jämnare leverans av kräftor.

- Visionen är att själv utöka med några dammar och använda delar av produktionen för eventverksamhet, säger Bo.​

Sidan senast uppdaterad: 2019-01-03