Svenskt vattenbruk logotyp
Meny

Upptäcka och åtgärda sjukdomar

Sverige är relativt förskonat från smittsamma sjukdomar inom vattenbruket, dock finns det vissa sjukdomar som är bra att hålla ett extra öga på. Läs även mer om vanliga sjukdomar här.

Om du misstänker att dina djur är sjuka

Du som är vattenbrukare har ett eget ansvar att kontrollera att djuren på din anläggning är friska. Tillsyn skall ske i den omfattning som anses vara befogad för att kunna upprätthålla ett gott smittskyddsläge vid anläggningen. Då många smittor lätt sprider sig i vatten är det extra viktigt att vara uppmärksam på beteendeförändringar eller fysiska förändringar på djuren så att den eventuella smittan inte hinner sprida sig till hela anläggningen. Ju snabbare du ser tecken på sjukdom desto mindre kan konsekvenserna bli.

Om du misstänker att dina djur har smittats av en sjukdom ska du anmäla detta till din veterinär. Djur som misstänks vara sjuka ska skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för provtagning och analys. SVA kontaktar i sin tur Jordbruksverket när provresultaten är färdiga. Jordbruksverket beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas beroende på vilken sjukdom djuren har fått och hur stor risken är för att sjukdomen har spridits till andra djur. Är det fråga om en epizootisk sjukdom hos fisk kommer även Havs- och vattenmyndigheten underrättas när provsvaren är färdiga.

När dina djur är sjuka

Beroende på vilken sjukdom dina djur smittats av ser konsekvenserna olika ut. Det som generellt händer är att din anläggning blir spärrad. Ett spärrbeslut utfärdas av Jordbruksverket och är förenat med villkor så som exempelvis att du inte får flytta djur, redskap, foder och dylikt till eller från anläggningen då detta utgör en risk för spridning av smittan. Inga obehöriga får ha tillträde till din anläggning och får du leveranser av foder så ska dessa ske på ett smittskyddssäkert sätt. Spärrbesluten kan vara förenade med fler villkor beroende på hur din anläggning ser ut. Dessa villkor reglerar helt enkelt hur du ska gå tillväga fram till att det är tid för sanering av anläggningen.

Konsekvenser av konstaterad sjukdom

Om djuren på din anläggning är sjuka är en vanlig åtgärd att slakta ut all fisk som kan vara smittad. Har du lyckats begränsa smittan genom att hålla sjuka djur separat från de friska behöver du med största sannolikhet inte slakta ut alla djuren på anläggningen.

Saneringen påbörjar du först när sjukdomen begränsats, genom exempelvis utslaktning av de sjuka djuren. Saneringen utförs enligt en saneringsplan som du får hjälp med att ta fram av en veterinär eller någon annan person som Jordbruksverket anser vara lämplig för att göra detta. Saneringen innebär oftast att all utrustning, alla kar som djuren varit i och varit i kontakt med och andra delar av din anläggning som kan bära på smittan tvättas och torrläggs. Arbetskläder måste du tvätta och försäkra dig om att de inte kan sprida smitta. Tänk på att parasiter, bakterier, virus och andra patogener har en förmåga att överleva på de märkligaste platser, så var noga när du sanerar så du inte riskerar att fler djur blir sjuka.

När saneringen är färdig, vilket kan ta flera månader i värsta fall, så tar Jordbruksverket bort spärren på din anläggning och du kan påbörja verksamheten igen. Det är viktigt att inte börja odla innan du fått klartecken från Jordbruksverket.

Fisk

Hur ser du att fisken är sjuk?

Vissa sjukdomar kan vara svåra att upptäcka då det inte alltid syns på utsidan av fisken att den är sjuk. Genom att vara påläst kan du lättare upptäcka sjukdomar hos dina djur och på så sätt minska risken för smittspridning inom odlingen och mellan odlingar. Om du upptäcker t.ex. avvikande beteenden eller ökad dödlighet vid din anläggning är det viktigt att du kontaktar din veterinär. Mer information om olika fisksjukdomar finner du på Statens Veterinärmedicinska Anstalts webbplats (SVA).

Smittspridning

Smittspridning hos fisk kan ske på olika sätt:

  • genom att fiskarna rör vid varandra
  • genom att man använder använda samma utrustning, så som håvar och matningsutrustning, i alla karen med fisk
  • från föräldradjur till avkomma.

Genom att ha en god hygien vid din anläggning, t.ex. vara noggrann med att desinficera utrustning, byta kläder och skor innan du går in i anläggningen, samt genom att ha kontinuerlig uppsyn över fiskarna så har du bra förutsättningar att inte sprida en smittsam sjukdom som kan få både biologiska och ekonomiska konsekvenser.

Om du misstänker en sjukdom är det extra viktigt att du begränsar smittspridningsvägar på anläggningen medan du väntar på svar från analysen. Vanliga smittspridningsvägar är utrustning som du använder i karen så som håvar, arbetskläder och stövlar som du använt inne på anläggningen samt vattensystem som kan sprida sjukdomen med vattnet från de sjuka djuren till kar med friska djur.

Om du lyckats begränsa spridning av sjukdomen till resten av anläggningen så kommer kostnaden för sanering och utslaktning av djuren förhoppningsvis bli begränsad.

Kräftdjur

För att minska risken för spridning av kräftsjukdomar är det viktigt att begränsa förflyttningar av djuren mellan olika vatten och mellan olika anläggningar samt genom att anmäla alla misstankar om sjukdom till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Jordbruksverket. För att få sätta ut kräftor krävs ett utsättningstillstånd.

Läs mer om kräftor och kräftsjukdomar på SVA:s webbplats.

Blötdjur

Blötdjur, så som musslor och ostron, kan också bli sjuka. Det kan vara svårt att se några symptom på djuren innan de dör vilket gör att sjukdomar kan vara svåra att upptäcka tidigt. I Sverige har vi relativt få sjukdomar som smittar musslor och ostron men har du fått in en smitta i odlingen kan smittan lätt sprida sig då djuren ligger nära varandra. Det är mycket viktigt att du rapporterar till en veterinär så fort du upptäcker en ökad dödlighet bland dina musslor eller ostron så att sjukdomen kan begränsas så snabbt som möjligt.

Sidan senast uppdaterad: 2019-02-11