Svenskt vattenbruk
En gemensam myndighetsportal
för Sveriges vattenbruksföretagare.
Öring — en prickig delikatess
Namnet öring (Salmo trutta) kommer sig av att fisken uppehåller sig i områden med ör (grovt grus). Öring brukar delas in i havsöring, insjööring och bäcköring. Det rör sig dock i grunden om samma art. Uppdelningen beror på skillnader i levnadsstategi.

Havsöringen leker och växer upp i sötvatten men vandrar sedan ut i havet där den tillväxer fram tills könsmognad. Insjööringen tillbringar hela sitt liv i sötvatten men lever precis som havsöringen ute i öppen sjö under sitt vuxna liv. Bäcköringen tillbringar hela sitt liv i vattendraget där den föds och blir inte lika stor som sina havs- och sjölevande artfränder.

Odling av öring
I och med utbyggnaden av våra älvar och vattendrag har många öringbestånd skurits av från sina tidigare lek-och uppväxtområden. Detta har drabbat öringen hårt och som kompensation är vattenkraftbolagen ålagda att ersätta skadan genom odling och utsättning av öring, så kallad kompensationsodling.

Under de senaste decennierna har kraven ökat på att öringen som odlas och sätts ut ska vara av lokalt ursprung. Idag odlas ungefär sextio olika stammar av öring på knappt sextio anläggningar. Genom odling av lokala stammar bidrar man också till att bevara den genetiska mångfalden inom respektive art.

Öring odlas även som sättfisk, det vill säga för utsättning i så kallade put and take-vatten för sportfiskeändamål.