Jordbruksverket främjar svenskt vattenbruk

Jordbruksverket har sedan 2011 haft ett näringspolitiskt uppdrag att främja vattenbrukets hållbara utveckling i Sverige. Myndigheten arbetar nära branschen, akademin och andra myndigheter för att få en ökad hållbar produktion och konsumtion, men också för att öka konkurrenskraften inom näringen.

Jordbruksverket har genom sin instruktion och regleringsbrev i uppdrag att främja en långsiktigt hållbar vattenbruksnäring. För oss är det också viktigt att utveckla landsbygden, något som vattenbruket kan bidra till. De åtgärder vi arbetar med ska alltid bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av näringen både ekologiskt, ekonomiskt och socialt.
För att uppnå detta ska vi:

  • arbeta proaktivt och objektivt
  • inkludera representanter från näringen och från andra myndigheter i det arbete vi utför och söka samarbete i så stor utsträckning som möjligt
  • verka för enkla och tydliga regler på nationell och internationell nivå
  • sprida korrekt och tydlig information om de regler och åtgärder som vi hanterar
  • samt finansiera helt eller delvis vissa projekt.

Flerårig strategisk plan för vattenbruket 2021-2030

I maj 2021 publicerades reviderade "Strategiska riktlinjer för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU för perioden 2021–2030". Kommissionen har uppmanat EU:s medlemsstater att se över sina fleråriga nationella strategiska planer och då beakta samråden kring de nya riktlinjer som fastställts. Genom Europeiska havs-, fiskeri-och vattenbruksfonden (EHFVF) kommer EU:s medlemsstater även fortsättningsvis att kunna få stöd för genomförandet av den strategiska vision för sektorn som återspeglas i de nationella strategiska planerna och i medlemsstaternas program för EHFVF, bland annat i form av lokala åtgärder. I dessa riktlinjer har flera gemensamma prioriteringsområden identifierats för att genom samarbete mellan kommissionen och EU-länderna bidra till att öka produktionen och konkurrenskraften inom vattenbruket.

Den fleråriga nationella strategiska planen för vattenbruket i Sverige 2021–2030 har utvecklats i enlighet med artikel 34 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken samt kommissionens strategiska riktlinjer för vattenbruket och innehåller:

  • redogörelse för vilka framsteg som har gjorts gentemot Strategiska riktlinjer för en hållbar utveckling av vattenbruket i EU
  • en detaljerad beskrivning av nuvarande situation för det svenska vattenbruket,
  • formulering av grundläggande och allmänt tillämpliga strategiska mål
  • presentation av planerade åtgärder för att uppnå strategiska mål

För flertalet åtgärder som bidrar till att uppnå de mål som anges i den fleråriga strategiska planen finns det stödmöjligheter i havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027.

Flerårig nationell strategisk plan för vattenbruket i Sverige 2021–2030 pdf, 1.6 MB.

Gemensam strategi för framtidens fiske och vattenbruk 2021–2026

Vi arbetar efter en strategi som vi tagit fram tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten i brett samarbete med andra myndigheter, branschorganisationer, forskare och intresseorganisationer. Den understryker vikten av att ta hänsyn till alla tre perspektiv av hållbarhet – miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

Till strategin finns en handlingsplan med 11 åtgärder som konkretiserar hur målen i strategin ska uppnås.

Regeringen satsar på vattenbruket genom Livsmedelsstrategin

Stora utmaningar för livsmedelskedjan generellt i Sverige och det oroliga omvärldsläget har gjort att regeringen intensifierat arbetet med att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft i syfte att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Det arbetet uttrycks balnd annat genom Livsmedelsstrategin 2.0

Sjömatspaketet

Regeringen uppdrar Jordbruksverket att vidareutveckla främjandearbetet av vattenbruket och hela den blå värdekedjan genom insatser som kan öka beredningen av fisk och vattenbruksproduktionen. Genom att en större andel av den fisk som landas används till humankonsumtion samt att en större andel av den landade fisken tas till vara genom bland annat nya förädlingsmetoder, ökar resurseffektiviteten, förädlingsvärdet och därmed potentialen att stärka lönsamheten på företagsnivå. Därmed kan livsmedelsproduktionen öka inom ramen för befintliga eller minskade fångstkvoter, utan att uttaget av fisk ur havet ökar.

Jordbruksverket får för åtgärdens genomförande använda 6 miljoner kronor under perioden 2026-2030.