Kräftor

Kräftodling i praktiken

Kräftor odlas idag för både utplantering och för konsumtion. Odling av sötvattenskräftor sker oftast i grunda grävda dammar där kräftorna både lever av den föda som förekommer naturligt i dammen och av foder. För att minska risken för predation från exempelvis häger är det viktigt att strandkanterna inte är för grunda. Kräftodling sker i många fall också utan extra matning och skötsel (så kallad extensiv odling) i jorddammar på jordbruks- och skogsbruksfastigheter. För att öka produktionen av kräftor i dammarna placeras ofta exempelvis tegelpannor eller rörsystem ut för att öka antalet boplatser. Både flod- och signalkräftor ställer relativt höga krav på vattenkvalitet. De är känsliga både för låga syrehalter och lågt pH (surt vatten) och gynnas av höga kalciumhalter i vattnet eftersom ämnet behövs för skalbildningen.

Signalkräftor når konsumtionsstorlek efter ungefär tre till fem år beroende på hur snabbt de växer. Flodkräftor växer något långsammare. Kräftor för utsättning kan sättas ut redan som tvåsomriga, men kan också odlas under längre period om man vill ha större utsättningskräftor. Fördelen är då att de är mindre känsliga för predation och redan är könsmogna och kan reproducera sig.

Sverige importerar årligen cirka 3 000 ton beredda matkräftor från framför allt Nordamerika, Kina och Turkiet. Det fångas cirka 1 500 ton kräftor i våra naturvatten varje år varav cirka 10-20 procent utgörs av flodkräftor. Efterfrågan på kräftor bedöms som hög och prisbilden är god under säsong. Priset för flodkräftor är ofta avsevärt högre än för signalkräftor.