Svenskt vattenbruk logotyp, länk till startsidan.
Svenskt vattenbruk logotype, länk till startsidan.

Kräftor

Flodkräfta (Astacus astacus),
Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

I Sverige finns idag två arter av sötvattenskräfta. Dels den inhemska svenska flodkräftan (Astacus astacus), dels den från Nordamerika importerade signalkräftan (Pacifastacus leniusculus). Signalkräftorna känns igen på den ljusa, ofta blåtoniga, fläcken på klobasen.

Kräftor

Flodkräftor har funnits i större delen av Sverige under högsta kustlinjen och kan förekomma både i sjöar och rinnande vatten. I början av 1900-talet kom kräftpesten (Aphanomyces astaci) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som är en svampsjukdom, och slog ut stora delar av det fiskbara flodkräftbeståndet.

Efterfrågan på kräftor fortsatte att öka samtidigt som flodkräftbestånden minskade. Som svar på efterfrågan beviljades storskaliga utsättningar av den amerikanska signalkräftan i de stora sjöarna och senare i mindre vatten som spred kräftpesten. Kräftpesten är idag utbredd och hotbilden hög för de kvarvarande flodkräftbestånden. Mycket av orsakerna till att flodkräftorna  minskat i senare tid beror på illegala utsättnignar av signalkräfta.

Signalkräftan listad som invasiv främmande art

En ny EU-förordning om invasiva arter började gälla under 2015. Den tillhörande förteckningen över 37 invasiva arter publicerades i juli och trädde i kraft den 3 augusti 2016. Sex av arterna finns i svensk natur och signalkräftan är en av dem. Förordningen innebär att man inte längre får odla eller sätta ut signalkräfta, men det är tillåtet att ha dem i dammar.

Läs mer om vad det innebär här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och på Havs- och vattenmyndighetens hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Kokta kröftor

Att odla kräftor

Kräftor odlas idag för både utplantering och för konsumtion. Odling av sötvattenskräftor sker oftast i grävda dammar där kräftorna både lever av den föda som förekommer naturligt i dammen samt av foder. Efterfrågan på kräftor bedöms som hög och prisbilden är god under säsong. 

Sverige importerar årligen cirka 3 000 ton beredda matkräftor från framför allt Nordamerika, Kina och Turkiet. Det fångas också cirka 1 500 ton kräftor i naturvatten varje år varav cirka 10-20 % utgörs av flodkräfta.

Den tillståndsgivna produktionen ligger för närvarande på cirka 600 ton i landet varav cirka 450 ton är signalkräfta och cirka 150 ton flodkräfta. Priset på flodkräfta är ofta mycket högre än signalkräfta vilket ökar möjligheten att skapa vinstgivande odlingar.

Sidan senast uppdaterad: